Som Nicolsan sa så skulle jag ta ansvaret och hålla bloggen lite uppdaterad medan hon är borta. Att blogga är inte riktigt min grej så inläggen kommer nog inte vara riktigt lika intressanta som när Nicolsan skriver men jag ska i alla fall göra mitt bästa. Vad händer här då? Idag kom broder Fleppo hit. Han pratade stolt om hur han hade hängt och skejtat till sammans med Stefan Lillis Åkesson, och han visade en del roliga youtube-filmer i vanlig ordning. Sen så åkte vi hem till hans skokartong (han bor i en plutte-etta) där vi spelade Kubb och Buzz. På Kubb vann han (men så fick han också lite hjälp av vinden som bestämde sig för att blåsa ner mina kubbar). Och på Buzz vann jag, fast det var väldigt jämt får jag säga.

Här är en av de youtube filmerna vi skrattade mest åt:

Vad som händer mer här hemma är att jag städar en massvis, inte jätte intressant att höra då kanske, men de är en hel del att städa eftersom att jag har struntat en del i städningen det senaste och istället koncentrerad mig på att försöka få ett jobb som jag är väldigt inställd på(önska mig lycka till!). Och när jag är trött på städningen och att sitta vid datorn så tar jag upp boken jag håller på att läsa just nu ("Åh, vad förvånande" skulle nog Nicolsan säga). El Choco heter den och den handlar om en svensk som hamnar i Bolivias (vilket ett av världens fattigaste länder, och tredje största kokain-exportören) mest ökända fängelse efter en misslyckad kokain-smuggling till Sverige.

El Choco är den fascinerande berättelsen om en svensk mans kamp för överlevnad i en galen och främmande miljö, om kärlek mot alla odds, och om ett land i uppror. För utanför murarna hade ursprungsfolken fått nog av politikernas svikna löften. Hundratusentals människor drabbade gång på gång samman i våldsamma strider med militär och polis, två presidenter vräktes ur sina stolar och till slut var den första indianen i Sydamerikas moderna historia på väg att nå den högsta makten. Texten är tagen från Bokus härifrån. Jag tycker att boken är väldigt intressant, och den urartar sig på sätt som jag inte alls väntade mig när jag började läsa, och även fast det är mycket hemskheter i den så är det inte så att hela boken är ett enda virrvarr av knark, våld och hat utan den innehåller mycket mer än så; Humor, Familjeliv, Vänskap, Fakta, osv. I helhet så är den relativt välskriven fast den innehåller lite väl mycket upprepningar för mitt tycke, och vissa saker i boken beskrivs lite för vagt för att man ska kunna få sig en god bild av det, eller så kanske det är jag som har dålig fantasi, vad vet jag. Å andra sidan så innehåller boken en del fotografier och även en karta över fängelset men det hjälper ändå inte hela vägen.

Innan jag läste den boken så läste jag Stieg Larsson's bok-serie Millenium. Helt otroligt bra enligt mig. Utan tvekan det bästa jag någonsin läst. Jag vågar knappt ge mig in på att beskriva handlingen men de är deckare, den första bokeni serien som heter "Män som hatar Kvinnor" är mer fristående och handlar om ett ouppklarat mord som ägde rum för 40 år sen som Journalisten Mikael Blomqvist får i uppdrag att gå till botten med. De två andra, "Flickan som lekte med elden" och "Luftslotten som sprängdes" går mer in på data-hackern Lisheth Salanders förflutna, hämd, SÄPO, mm. Böckerna innehåller verkligen allt. Kärlek, hat, våld, mysterier, hämnd, tragedi, teknik och allt är så skickligt ihop-spunnet att man inte lyckas slita sig ifrån böckerna och trots att de innehåller 600,700 och 800 sidor så blir det aldrig långsamt eller ointressant och det tas ständigt upp nya trådar som man vill se slutet på. Dessvärre får vi aldrig nysta upp dessa alla av dessa trådar eftersom att Stieg så förargligt avled efter en hjärtattack 2004, endast 50 år gammal. Den fjärde boken i serien hade då påbörjats men inte skrivits klart. Ett försök att färdigställa boken gjordes men avbröts sedan. Som tur var så hade den tredje boken i serien ändå ett relativt definitivt slut, till skillnad från den andra boken som tar slut när det är som mest spännande. Stieg hade planerat 10 böcker i serien vilket endast känns otroligt sorgligt. Om ni har läst böckerna så vill jag väldigt gärna höra era kommentarer, annars tycker jag att ni ska läsa dem. Här finns de på Bokus.

Däremot så väntar jag spänt på filmatiseringen av böckerna och jag tror verkligen att det kan bli en stor film. Fast filmer som kommer från böcker som man har läst och älskat har ju en viss tendens att göra en besviken, men det förhindrar mig inte från att ändå ha stora förhoppningar. Huvudpersonerna Mikael Blomqvist och Lisbeth Salander spelas av Michael Nyqvist och Noomi Rapace som kan ses här till vänster. Jag tycker själv inte att det känns som att de skulle vara så klockrena i de rollerna, men jag kanske har fel. Fast när jag tittar på bilder på Michael Nyqvist när han var yngre så ser han faktiskt ut väldigt mycket som jag tänker mig Mikael Blomqvist(ironiskt nog så är ju namnen väldigt lika också). I övriga roller ser vi bland andra Lena Endre, Sven-Bertil Taube, Peter Haber, och Peter Andersson

Både och El Choco och Millenium-serien fick jag som födelsedags present av Nicolsans mamma och hennes sambo (Tack så jätte mycket!!). Detta var dock på grund av att Nicolsan först fick in mig på den vägen genom att köpa böcker ur Mari Ljungstedts deckar-serie vilken också är väldigt läsvärd.

På tal om henne (Nicolsan alltså, inte Mari) så saknar jag henne otroligt mycket just nu. Hoppas att hon har super-roligt i Bulgarien. Men kan inte tänka mig att hon inte skulle det. Vem skulle inte vilja åka dit och slappa och se mycket nytt, slappa, bada och ha roligt? Jätte tomt här hemma i lägenhet utan henne. Vi har ju faktiskt varit tillsammans i princip varenda dag i över ett års tid så man känner sig lite tom utan henne nu, men det är kanske inte så konstigt. Fin bild på oss skickar jag med också! Nu blir hon bergis super-sur på mig men jag måste ju passa på att jävlas lite nu när jag har makten över bloggen! Eller vad tycker ni? Hoppas du vet att jag älskar dig mer än något annat gummsan?

Mingel i Mark, Juni 2007

Känns som att inlägget börjar bli ganska långt nu och det kanske inte är världens roligaste att läsa mitt tjat om böcker och städning och annat. Ska skriva mer i bloggen, får se när det blir bara.

Ha det så bra alla muppar!
/O-J